Samverkan inom socialtjänsten - Utveckling Socialtjänsten Dalsland
Syftet med verksamheten är, och har varit, att styra kommunal samverkan inom socialtjänsten till verksamheternas primära utvecklingsbehov, där helhetstänkandet i Dalsland utgör plattformen. Genom att på ett långsiktigt sätt stimulera samverkan kan kommunerna bättre tillvarata möjligheterna att bedriva verksamheterna kostnadseffektivt och med en hög kvalitet.
Verksamhet
Dalslandskommunernas socialförvaltningar har sedan slutet av 90-talet arbetat i nära samverkan. Samverkan var till en början främst inriktad mot kompetenshöjning av personalen. Detta arbete finansierades till stor del med hjälp av EU:s strukturfonder
– Mål 3 och Mål 4.
Ett projekt som genomfördes 2001-02 och vände sig till samtlig personal inom äldre- och handikappomsorgen i kommunerna med syftet att öka kunskapen hos personalen inom äldre- och handikappomsorgerna avseende måltidens betydelse.
Inom ramen för USD har den samverkan som startade upp under projekttiden kunnat fortleva och utvecklas. Hösten 2007 har en gemensam kostpärm färdigställts och distribuerats till samtliga enheter inom kost- och äldreomsorg.
Under perioden 030401 – 040331 har Interregprojektet ”Lärande granskning” genomförts. I projektet deltog 4 av Dalslandskommunerna tillsammans med ett antal norska och värmländska kommuner. Svensk projektägare var Åmåls kommun. En projektledare var anställd på heltid och en projektsekreterare på halvtid. För arbetsledning mm svarade samordnaren på USD. Projektet var uppbyggt kring tre temaområden: barn och unga, arbetsmiljö och demens. Genom erfarenhetsutbyte mellan deltagarna lades grunden för förändringar på den egna arbetsplatsen.
Med stöd av utvecklingsmedel från länsstyrelsen i Västra Götaland för förebyggande insatser inom alkohol- och drogområdet genomfördes SALDA-projektet under 2 år. Åmåls kommun var projektägare. 1,5 samordnartjänst inrättades gemensamt för de fem kommunerna. Inom ramen för projektet gjordes tillsyn avseende såväl folköl och tobak som serverings-tillstånd i samtliga kommuner i Dalsland. Gemensamma riktlinjer för serveringstillstånd samt folköl- och tobaksförsäljning arbetades fram.
Drogvaneundersökningar i samtliga högstadieskolor i Dalsland genomfördes.
Drogpolitiska handlingsprogram med målsättningar och konkreta åtgärder för berörda nämnder och verksamheter arbetades fram.
De goda erfarenheterna från SALDA-projektet ledde fram till att Dalslandskommunerna
fr o m 041101 anställde en gemensam alkoholhandläggare. Handläggaren är anställd i Melleruds kommun. För arbetsledning mm svarar samordnaren i USD. Tjänsten är avgiftsfinansierad. (Avgifter togs tidigare inte in i alla kommuner trots att handläggningen gjordes)
Social dokumentation
Den ändring som gjordes i socialtjänstlagen 1998 skärpte kraven på dokumentation, främst avseende dokumentation av genomförande av beslut om insatser. För att kvalitetssäkra dokumentationen för att därigenom stärka rättssäkerheten för den enskilde bildades en arbetsgrupp med en representant från var och en av de fem kommunerna. Ett material, tänkt för resp. enhetschef inom äldreomsorgen arbetades fram. Syftet var att materialet skulle ge vägledning för genomförande av utbildning i egen personalgrupp. Samtliga enhetschefer/motsvarande, drygt 40 personer, inbjöds också till en seminarieserie med temat ”social dokumentation”. Arbetsgruppen svarade för seminariernas genomförande. Olika ämnen som behandlades var bl a etik och moral, bemötande och socialtjänstlagen. En gemensam mall för välkomstsamtalet arbetades fram. En mall som svarar mot såväl lagstiftningen som brukarnas och personalens behov.
Biståndshandläggning inom äldreomsorgen
För att stärka gruppen biståndshandläggare i äldre- och handikappomsorgen, 2-3 pers från varje kommun, bildades under våren 2003 ett nätverk. Efter diskussioner och utifrån framförda önskemål beslutades att under vintern 2003/04 genomföra en diskussions- och föreläsningsserie för att öka kompetensen i gruppen. Ämnen på schemat har bl a varit: etik och moral, riktlinjer för biståndsbedömning, skillnader SOL/LSS samt samtalsutbildning.
Nätverksträffarna har också varit ett forum där man kunnat lyfta och diskutera enskilda ärenden, vilket upplevts som mycket positivt av handläggarna som annars sitter väldigt ensamma och utsatta i den lilla kommunen. Detta är också att se som ett kvalitetshöjande arbete som bidrar till att rättssäkerheten för den enskilde ökar.
Utveckling Socialtjänsten Dalsland Verksamheten inom Utvecklingscentrum Socialtjänsten i Dalsland, USD, har samordnats av en heltidsanställd projektledare, stationerad i Mellerud (fr o m april – 03, fram till dess i Färgelanda). Färgelanda kommun var t o m augusti – 04 huvudman för verksamheten, därefter övergick ansvaret till Melleruds kommun. I huvudmannaskapet har ingått att svara för ekonomiadministration samt att vara anställningsmyndighet för projektledaren.
Huvudmannaskapet för olika delprojekt och verksamheter har fördelats mellan kommunerna.
Trygghetslarm
Fram till februari 2004 har de enskilda kommunerna köpt in trygghetstelefoner och annan larmutrustning var för sig. Ansvaret har legat på enskilda enhetschefer inom äldreomsorgen.
Våren 2003 gjordes en inventering av befintlig larmutrustning i kommunerna. En arbetsgrupp utsågs som under ledning av USD:s samordnare sammanställde materialet samt studerade och jämförde de olika avtal som fanns i kommunerna. Mycket av utrustningen var gammal och någon enhetlighet fanns inte. Prisbilden var diffus, mycket beroende på om serviceavtal fanns eller ej. Efter att ha presenterat materialet för politiker och förvaltningschefer togs beslut om att söka åstadkomma en gemensam upphandling av trygghetstelefoner för de fem kommunerna. Samtidigt togs beslut om att undersöka möjligheterna att köpa in larm-mottagning för enskilt boende (mottagningen hade fram till dess legat på olika äldreboenden där personalen som en ytterligare belastning hade att svara på larmen). Ett stort arbete lades ner på detta. Studiebesök gjordes hos såväl hårdvaruleverantörer som på befintliga larmmottagningar. Därefter skrevs en anbudsspecifikation fram. Till hjälp i detta arbete anlitades extern konsult. Viktigt var dock att arbetsgruppen stod för arbetet, konsultens roll var främst utbildarens. Resultatet blev att en gemensam upphandling av trygghetstelefoner gjordes i januari 2004 – en upphandling som innebar att priset per telefon i stort sett halverades. Även larmmottagning upphandlades gemensamt, något som har höjt kvaliteten för såväl brukare som personal inom äldreomsorgen avsevärt.
Dalslandskommunerna driver sen några år tillbaka familjerådgivning gemensamt. Under 2004 gjordes en upphandling av tjänsten. Ansvaret för upphandlingen låg på USD.
Sedan några år tillbaka har Dalslandskommunerna ett gemensamt handläggarteam för LSS.
Åmåls kommun är anställningskommun. Utvärdering/uppföljning av verksamheten görs av samordnaren USD tillsammans med verksamhetsansvariga i Åmål och Mellerud.
Inom ramen för HELA-projektet beviljades Dalslandskommunerna medfinansiering till att genomföra en förstudie, ”Det goda arbetet”.
I studien gjordes en kartläggning av ledningsorganisationerna, politikernas involvering i arbetet, resurser för kompetensutveckling, möjligheter till validering och avancemang, rutiner för erfarenhetsutbyte mm. Statistik togs fram för att visa på utbildning, sjukfrånvaro och tjänstgöringsgrader.
Ansökan avslogs dock med motiveringen att trepartssamverkan ej uppnåtts – arbetsmarknads-myndigheterna var inte intresserade av ett deltagande.
Nyckeltal
För att möjliggöra rättvisande jämförelser mellan kommunernas socialtjänst har ett arbete pågått med att ta fram gemensamma nyckeltal. Syftet har varit att lära av och jämföra med andra kommuner men också att öka förståelsen för den egna verksamheten. Syftet har också varit att sätta fokus på aktuella områden inom socialtjänsten som är av intresse att utveckla och analysera mera.
Hösten 2004 fick USD i uppdrag att, i samarbete med representanter från kommunernas individ- och familjomsorg, arbeta fram ett förslag till gemensamma riktlinjer för försörjningsstödet i kommunerna. Arbetet försenades av olika anledningar men är nu snart färdigt och kommer att föreläggas nämnderna i januari.
Dalslandskommunerna gick in i projektet som en kommun, vilket gjorde en medfinansiering möjlig. Projektperiod 050101 - 070630. För att förankra ”enhetstanken” hos de Dalsländska projektdeltagarna genomfördes en studieresa till Estland i december 2004. Ett annat syfte med resan var också att utbyta erfarenheter med representanter från Türi kommun inför det kommande projektarbetet.
Projekt Fokus Rusomsorg har haft som mål att ”genom gränsregional kunskaps- och erfarenhetsutväxlig mellan utbildningsinstitutioner, offentliganställda och andra aktörer inom arbetsfältet kring missbruk, utveckla kvalitativa och effektiva metodbaserade insatser och utbildningsalternativ, som skall öka livskvaliteten för gränsregionens invånare med missbruksrelaterade problem”.
Projektet är nu avslutat. Samverkan mellan Dalslandskommunerna på missbruksområdet har dock fortsatt. Just nu görs en inventering av resp. kommuns kompetens på missbruksområdet. Tanken är att kommunerna ska kunna komplettera varandra i ”utbudet” gentemot målgruppen.
Två personer har anställt på projektbasis som personliga ombud med hela Dalsland som arbetsområde.
Utbildning Boendepedagogik
Gemensamma utbildningar:
T.ex. Hedersrelaterat våld, Personuppgiftlagen, Ätglädje
Sålda tjänster:
Projektledarskap Miltonprojektet, Dals – Ed
Projektledarskap projekt Palliativa omvårdnadsgrupper, Bengtsfors
(kommunerna köpt för självkostnadspris)
Andra genomförda projekt
Utveckling av kvinnojoursverksamhet:
Sökt och beviljat bidrag från Länsstyrelsen: 316 000 (beslut i december 2007)
Övrig verksamhet Bland övrig verksamhet som USD, företrädesvis samordnaren, är/varit engagerad i kan nämnas olika nätverk såväl mellan Dalslandskommunernas medarbetare som externt, frivilligt socialt arbete, närsjukvårdsgruppen, socialchefsgruppar, presidiemöten, remissvar och utredningar.
Tittar vi framåt ser vi tydligt hur samverkan krävs i allt fler sammanhang.
De fem kommunerna, var för sig på flera områden, har ett för litet underlag för att kunna utveckla en kostnadseffektiv verksamhet, medan man tillsammans genom samutnyttjande och resursdelning har större möjligheter att tillfredsställa kommuninvånarnas behov. I ett utvecklingsskede med en allt mer ansträngd kommunal ekonomi och en större konkurrens om viktiga personalkategorier accentueras vinsten av ett samarbete.
För att kunna söka externa projektmedel krävs ofta samverkan. Europeiska socialfonden satsar t.ex. under perioden 2007-2013 6,2 miljarder kr i Sverige. Sverige bidrar med samma summa i offentliga medel. Det innebär att över 12 miljarder satsas på kompetensförstärkning. Ett av de fyra kriterier som ska uppfyllas av sökande projekt är ”att främja samverkan”.
Mellerud 9 november 2009
|